Är en tvåspråkig person automatiskt en bra översättare?

 

Att du gillar att dansa betyder inte att du utan vidare får uppträda mot betalning på en scen. Att kunna laga mat gör dig inte anställningsbar som kock på en restaurang. Att vara tvåspråkig innebär inte att du utan vidare kan översätta en text på ett professionellt sätt från ett språk till ett annat.

Allmänheten har delvis uppfattningen att kunskaper i flera språk räcker för att arbeta som översättare. Och det är ju ett nödvändigt krav att vara tvåspråkig, men inte ett tillräckligt krav. En av de viktigaste egenskaperna hos en god översättare av facktexter är att vara nyfiken, villig att utforska nya områden och insatt i hur man söker information. Internet är förstås en ovärderlig kunskapskälla, men kan också vara också förrädisk. Källkritik är ett nyckelord: alla termer som förekommer är inte bra termer. Att kontakta en branschorganisation eller företag inom det ämne som översättningen gäller är ibland en bra lösning.

En annan utmärkt lösning är att rådfråga översättarkolleger. Professionella facköversättare som översätter till och från svenska har också en viktig resurs i sin egen branschorganisation SFÖ, Sveriges Facköversättarförening, med över 1 000 översättare. För att bli medlem krävs att man är yrkesverksam översättare eller går en översättarutbildning. Denna resurs har inte amatöröversättare tillgång till.

Alla i Översättargruppen är medlemmar i SFÖ och har gått en översättarutbildning (eller, i ett fall, har en fil.kand. i språk). För att blir antagen till en sådan krävs först universitetsstudier i arbetsspråken samt i vissa fall antagningsprov. Studierna omfattar t.ex. översättningsteori, analys av olika texttyper och målgrupper (vem texten riktar sig till), terminologihantering, datorstödd översättning, skillnader i hur olika språk är uppbyggda och inte minst praktiska översättningsövningar.

En person som inte är utbildad översättare övertar ofta källspråkets form och stil. Till exempel inleds engelska meningar ofta med utfyllnadsinformation, medan svenskan oftast har det viktigaste först i meningen. Därför måste översättaren ofta byta plats på informationen vid översättning från engelska till svenska. Långa meningar kan också behöva delas upp, inte minst från franska, tyska och spanska. Stilen måste också genom ordvalet anpassas till vad som känns naturligt på målspråket. Man måste våga gå ifrån källspråket lagom mycket. En bra facköversättning ska kännas som ett original.